Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt

Ett processinriktat arbetssätt är alltid vår grund, och i detta ingår språk som en naturlig del

Här följer en liten inblick i hur vi arbetar med SOKA -Språk Och Kunskapsutvecklande Arbetssätt hos oss på den förskola där jag arbetar. Självklart finns det forskning och teorier att hänvisa till. Jag väljer dock att enkelt försöka förklara vilka stöd vi använder i vårt arbete, och hur vi gör. Det finns säkert viktiga aspekter som jag missat i denna lilla text. 

SOKA är den förkortning vi använder i Södertälje. Från förskola till gymnasium är SPRÅK det centrala utvecklingsarbetet i vårt systematiska kvalitetsarbete. I Södertälje bor människor med många olika modersmål, och på den förskola där jag jobbar finns det praktiskt taget inget barn som har svenska som modersmål. Såhär ser det ut i många områden i kommunen och ett språk och kunskapsutvecklande arbetssätt är därför givet! 

Det har genom åren genomförts olika centrala utbildningar, och bland annat har Anniqa Sandell Ring lett flera utbildningar. Googla hennes namn på Diva, så hittar ni hennes uppsatser. Bland annat har hon en masterexamen i svenska som andraspråk. Det jag har tagit till mig utifrån några föreläsningar/träffar med henne är att SOKA inte är en metod. Det finns inte ett sätt bara, och ingen mall. Samtidigt pratar vi om vissa arbetssätt som anses främja språkutvecklingen. Jag ska förklara lite närmare vilka dessa är.

Boksamtal med rekvisita blir en tillgänglig lek både ute och inne

BOKSAMTAL: Högläsning i dialogform, så skulle en kunna sammanfatta detta. Grunden är att läsa en bok, men genom att ställa frågor, låta barnen berätta och fantisera skapar en djupare förståelse kring texten. Ett sätt att göra kan vara att fantisera kring framsidan. Vad kan boken handla om? Att läsa, stanna upp och fundera... Kanske skapa olika slut på sagan själva? Titta på bilderna i boken och tala om dem...

Det blir olika beroende på ålder. Det finns inget exakt sätt att göra på. Hos oss, med de allra yngsta skapar vi vårt egna sätt att göra på. Vi använder rekvisita ihop med boken, och vi läser samma bok länge, flera månader. Rekvisitan finns tillgänglig att leka med, vilket barnen nu gör jättemycket. De barn vi skolade in för ett år sedan har lärt sig många ord och leker en av de böcker som vi har läst allra mest. De allra äldsta leker boken i både stort och smått. Bland annat används iMotion och iMovie för att spela in egna sagor. I Södertälje har vi avtal med Pollyglutt, och detta digitala bibliotek använder vi flitigt på alla avdelningar. Det kan fungera som ett bra komplement, och vi kan spela upp samma bok som vi har vid våra boksamtal, fast på olika modersmål eller TAKK. När barnen vaknar upp från vilan brukar vi passa på att spela upp boken på just dessa barns modersmål. Ibland har vi turen att ett par barn med samma modersmål vaknar samtidigt! 

Fokusord på vår processvägg

FOKUSORD; Vi talar mycket om att använda fokusord i vårt processinriktade arbete. Det är något alla i vår organisation gör. Att fånga betydelsefulla ord som vi lyfter upp och använder speciellt mycket. Vi har en dialog med vårdnadshavare kring dessa ord, och de kan översätta dem till modersmålet. Nu har vi börjat utveckla detta till att omfatta fler sammanhang som till exempel fokusord i hallen, fokusord i tvättrum osv. Vi tänker att det är speciellt viktigt att börja med de yngsta. Vi börjar skörda framgångarna i form av ”spår och bevis”, då våra tvååringar själva hänger upp sina kläder på sina krokar och samtidigt använder ord och kommenterar dessa händelser. De kan flertalet ord som har med kläder att göra, för att ta några exempel från hallen. Vi lägger tid på dessa övergångar! Det ger resultat! 

MURSTEN och MURBRUK; Vi har TAKK-boken med kläder precis bredvid oss när vi klär på och av i hallen, vi pratar tydligt och tecknar. Några fokusord från hallen som vi har just nu är "kliv i", "dra upp", "stoppa i". Dessa ord kallar Anniqa Sandell Ring för murbruk. Det är ord som liksom binder ihop meningarna, och dessa ord är de som oftast försvinner och är svåra för personer med svenska som andraspråk. Murstensorden, de vanliga orden ofta bestående av igenkännbara substantiv är de en lär sig fort och lätt. Till exempel jacka, mössa, stövlar. Det är alltså viktigt att lägga fokus och energi på både mursten och murbruk, annars blir det inga hela meningar i förlängningen. 

MILJÖER och MATERIAL; Något som Anniqa Sandell Ring brukar lyfta är att vi behöver tänka kring vad vi erbjuder i våra miljöer. Vilket material har vi ur språksynpunkt? Vilken sorts litteratur erbjuder vi? Var? På ett ställe eller i alla olika rum? Vilka olika genrer finns det? Faktaböcker, tidningar, sagor och berättelser av olika slag? En viktig sak tänker jag är att ha en blandning av okodat och kodat material. Det kodade blir viktigt för att få just de orden på svenska. En visp och kastrull i "köket" bidrar till dessa ord som annars bara kanske exponeras på modersmålet hemma i köket. De okodade materialet främjar fantasin och andra uttryck. Därför tänker jag att en blandning är bra!

TAKK och BILDSTÖD; Något vi har arbetat mycket medvetet med i något år nu, är TAKK. Vi har två pedagoger som gick kurs och fick tillgång till TAKK-bilder. Dessa har vi skrivit ut i A5 format och gjort böcker av, som finns utplacerade på avdelningarna. Böckerna finns i olika kategorier som färger, djur, kläder, mat, frukt mm. Bildstöd från Widgit är nytt för oss. Men vi har länge känt att vi behöver utveckla det individuella bildstödet för övergångar och utevistelse bland annat. Så nu har vi pedagoger bilder i ett knippe runt halsen. Det är en widgitbild på ena sidan och TAKK-bild på andra. Det är också ett sätt att fortsätta fortbilda oss själva i att teckna, att påminna oss om hur en tecknar dessa händelser och saker. Själv kan jag teckna mycket sedan min barndom, då min mamma är gravt hörselskadad. Hade faktiskt teckenspråk som modersmål i gymnasiet. Men, det var kanske lite tokigt då vi faktiskt inte använde teckenspråk på den nivån hemma. Teckenspråk är som bekant ett annat språk, med egen grammatik. Man vänder på meningarna och har specialord för vissa begrepp. En gång i tiden var min dröm att arbeta med hörselskadadade/döva barn. Men nog om det... 

FÖRHÅLLNINGSSÄTT/HURET I VARDAGEN; Som med allt annat när vi diskuterar så börjar jag mer och mer återkomma till den praktiska kunskapen, det mellanmänskliga som sker i vardagen. Det som är svårt att fånga (men det går med hjälp av teorier och övning). Jag har nu läst ett drygt år på "Magisterprogram i praktisk kunskap med inriktning mot utvecklingsarbete i förskolan" på Södertörns högskola. Det färgar av sig i mina tankar, konstigt vore det ju annars. Det finns inget lätt svar på vad praktisk kunskap är. Inte ens våra lärare brukar kunna svara så lätt på det, utan att fundera lite först. Men det handlar bland annat om bemötande, förhållningssätt, samtal, dialoger, hur vi liksom kan hålla många bollar i luften samtidigt som vi tänker komplicerade tankar. Det är stort och det är mycket. Det är hur vi gör med våra kroppar, det är hur vi lyssnar och hur vi agerar. Samt mycket mer! 

Hur vi arbetar i långsamma processer och med en pedagogisk tanke i allt vi gör, och med språket som en viktig grund kommer att göra skillnad för barnen, det är jag helt övertygad om. Allt hänger ihop i en trasslig röra, och med de allra yngsta tar dessa rutiner och övergångar mycket tid. Vi väljer att använda tiden! Visst finns det vissa tillfällen då vi inte heller hinner vara hur pedagogiska som helst, men det tror jag säkert ni förstår. I grunden är det ett processinriktat arbetssätt med ett hela dagen perspektiv och med pedagogisk dokumentation som bär oss fram. I och med det ingår allt vi gör och alla situationer i en komplex verksamhet som bildar en helhet!

Böcker i vårt tvättrum