Att påbörja genom att avsluta...

Jag har tillsammans med två kollegor tidigare drivit bloggen "den förunderliga vardagen". Vi går nu alla tre på olika sätt vidare mot nya spännande utmaningar i höst, men jag är sugen på att fortsätta bloggandet. Jag ser det som ett sätt att reflektera kring det jag har erfarit och är med om i min vardag. Det var det vi alla tre upptäckte med vår gemensamma blogg, att vi fick tänka till ännu ett varv. Det är väl just det, att tänka tillsammans som är nyckeln! 

Jag är förskollärare och har arbetat 8 år i Södertälje. Innan det arbetade jag i 7 år i Botkyrka. Under 4,5 års tid under åren 2011-2015 arbetade jag och två kollegor tillsammans som en sk "forskaravdelning" i vår organisation, och vi fick otroligt många erfarenheter med oss på det livslånga lärandet. Mer om detta finns i vår gemensamma blogg. Jag gissar att jag ibland kommer att länka dit, eller låna våra egna citat därifrån ibland. 

I augusti går jag mot nya utmaningar i Huddinge kommun. Men först återstår att avsluta de åtta lärorika åren i Södertälje. Att avsluta "för nu" är ett begrepp jag och mina kollegor brukar använda (lånat från Per Bernemyr, RE institutet).  Nu är dock avslutandet av mer bestående karaktär! Att påbörja genom att avsluta... Jag startar denna blogg, och avrundar arbetet i Södertälje. Vanligtvis är vår utmaning att få processerna att haka i, att fortsätta sitt kringelkrokiga spår så som det ofta ter sig i vår vardag. I höst tar jag med mig alla erfarenheter till något nytt, men ändå väldigt bekant och hakar på deras arbete, som också ska bli mitt och vårt gemensamma.

Jag brinner för barns delaktighet i vår gemensamma vardag. Jag vill att barnen ska få förutsättningar att driva sina processer, och här har vi pedagoger en oerhört viktig roll. Att förundras och vara nyfiken är en av alla nycklar tänker jag!

Välkomna!