Organisation och struktur
Det slår mig att jag kanske har tagit detta för givet. Eftersom detta är en förutsättning för att lyckas som pedagog märker jag vilken stor betydelse det har, om det inte fungerar fullt ut. Att få möjlighet till kollegialt lärande och reflekterande är grundläggande för att över huvud taget kunna arbeta med pedagogisk dokumentation som arbetssätt.
Den 14 februari lyssnade jag till de tre forskare som under flera år samarbetade med bland annat mig och mina kollegor i Södertälje. De hade sitt ”rapportsläpp” efter deras forskning kring pedagogiskt dokumentation som arbetssätt, samt Södertäljes journaler. ”Systematiska värderingar av barns lärprocesser” är rubriken. Cecilia Caiman, Bodil Halvars och Ingela Elfström menar att pedagogisk dokumentation fyller syftet för att bidra till systematisk kvalitativ utveckling.
På förskolorna och i våra organisationer hamnar vi i frågan om struktur och organisation. HUR får vi till detta och vilka verktyg använder vi som hjälpmedel som främjar syftet vi vill åt? En modell som jag och mina kollegor i Södertälje utvecklade var ett enkelt sätt att göra dokumentationen lite individuell samtidigt som vi dokumenterade grupprocesser. Vi ville kunna se det enskilda barnet i den stora gruppen och därför namnade vi alla ”mappar” i datorn med de barns namn som var med i själva aktiviteten. Som verktyg i övrigt används ofta olika typer av ”spaltare” eller anteckningsblock. Vi kunde varje månad i mappen ”januari” se vad de olika barnen varit involverade i. Det finns många detaljer att nämna vad gäller detta, men i stort gjorde vi såhär för att få lite koll. Samtidigt hade vi reflektionstid ”enskilt” 4 h i veckan men väldigt ofta satt vi tillsammans! Förutom detta hade vi avdelningsreflektion och nätverk i organisationen och på förskolan. Detta gynnade oss alla.
För att få till detta arbetssätt över huvud taget gäller det att organisationen ser lösningar och hittar sätt som främjar alla pedagogers reflekterande och kolligiala lärande. Det är inte alltid så lätt! Vi måste få reflektera kring det vi dokumenterat! Annars faller hela konceptet. Vad väljer vi att satsa på? Hur mycket administrativa möten behöver vi till exempel? Vilka forum har vi för pedagogiska frågor i enheten respektive förskolan? Nu har jag upplevt två lite olika sätt att göra och jag märker att när man i en organisation gjort på samma sätt länge är det lätt att fastna i mönster och inte se nya möjligheter. Det gäller nog på båda ställena, men vi styrs också av beslut från kommunen. Vad väljer man att satsa på? Vad satsas på från centralt håll för alla förskolor? Hur satsar kommunen vad gäller planeringstid och reflektion för förskollärare? Storlek på barngrupper och vistelsetid spelar också in väldigt mycket. Södertälje är en en förebild vad gäller reflektionstid vill jag påstå, som länge haft som norm att förskollärare ska ha 6/h i veckan utanför barngrupp.
Vissa saker går dock att förändra på förskolorna, och vi är på väg mot en ny reflektionsstruktur på min förskola, med start nästa vecka! Grunden är att lägga avdelningsreflektion när förre barn är på plats. Samt att alla avdelningar får 1,5 h sammanhängande reflektion varje vecka. Måndag eftermiddag och fredag morgon! Så hoppas vi få till detta!
Den 14 februari lyssnade jag till de tre forskare som under flera år samarbetade med bland annat mig och mina kollegor i Södertälje. De hade sitt ”rapportsläpp” efter deras forskning kring pedagogiskt dokumentation som arbetssätt, samt Södertäljes journaler. ”Systematiska värderingar av barns lärprocesser” är rubriken. Cecilia Caiman, Bodil Halvars och Ingela Elfström menar att pedagogisk dokumentation fyller syftet för att bidra till systematisk kvalitativ utveckling.
På förskolorna och i våra organisationer hamnar vi i frågan om struktur och organisation. HUR får vi till detta och vilka verktyg använder vi som hjälpmedel som främjar syftet vi vill åt? En modell som jag och mina kollegor i Södertälje utvecklade var ett enkelt sätt att göra dokumentationen lite individuell samtidigt som vi dokumenterade grupprocesser. Vi ville kunna se det enskilda barnet i den stora gruppen och därför namnade vi alla ”mappar” i datorn med de barns namn som var med i själva aktiviteten. Som verktyg i övrigt används ofta olika typer av ”spaltare” eller anteckningsblock. Vi kunde varje månad i mappen ”januari” se vad de olika barnen varit involverade i. Det finns många detaljer att nämna vad gäller detta, men i stort gjorde vi såhär för att få lite koll. Samtidigt hade vi reflektionstid ”enskilt” 4 h i veckan men väldigt ofta satt vi tillsammans! Förutom detta hade vi avdelningsreflektion och nätverk i organisationen och på förskolan. Detta gynnade oss alla.
För att få till detta arbetssätt över huvud taget gäller det att organisationen ser lösningar och hittar sätt som främjar alla pedagogers reflekterande och kolligiala lärande. Det är inte alltid så lätt! Vi måste få reflektera kring det vi dokumenterat! Annars faller hela konceptet. Vad väljer vi att satsa på? Hur mycket administrativa möten behöver vi till exempel? Vilka forum har vi för pedagogiska frågor i enheten respektive förskolan? Nu har jag upplevt två lite olika sätt att göra och jag märker att när man i en organisation gjort på samma sätt länge är det lätt att fastna i mönster och inte se nya möjligheter. Det gäller nog på båda ställena, men vi styrs också av beslut från kommunen. Vad väljer man att satsa på? Vad satsas på från centralt håll för alla förskolor? Hur satsar kommunen vad gäller planeringstid och reflektion för förskollärare? Storlek på barngrupper och vistelsetid spelar också in väldigt mycket. Södertälje är en en förebild vad gäller reflektionstid vill jag påstå, som länge haft som norm att förskollärare ska ha 6/h i veckan utanför barngrupp.
Vissa saker går dock att förändra på förskolorna, och vi är på väg mot en ny reflektionsstruktur på min förskola, med start nästa vecka! Grunden är att lägga avdelningsreflektion när förre barn är på plats. Samt att alla avdelningar får 1,5 h sammanhängande reflektion varje vecka. Måndag eftermiddag och fredag morgon! Så hoppas vi få till detta!
Kommentarer
Skicka en kommentar