Introduktion i förskolan

Ett aktuellt ämne såhär i början av augusti. Introduktion, eller inskolning i förskolan. Jag har läst kapitel ett i Lena Edlunds bok; ”De yngsta barnen och förskolan” som handlar om just introduktion. Jag fick några tankar som jag delade i mitt flöde på insta (@denforundrade) och det blev en intressant diskussion! Först tänkte jag berätta en liten bakgrund, och hur vi brukar göra på den förskolan jag arbetar. 

För flera år sedan, när jag och mina fd kollegor jobbade ihop ville vi verkligen skapa och dela med oss av ett förhållningssätt kring inskolningen där familjerna välkomnas direkt in till de processer som pågår på avdelningen. Vi ville inspirera till ett annat sätt att göra, än att sätta ”verksamheten på paus”. Det tror jag vi gjorde också. När vi bytte avdelning, och gick med treåringarna upp till mellanavdelningen hade vi vår stora gurkplanta med oss då vi gick iväg. Vi tänkte att det var oerhört viktigt att ha något med, dokumentation från de processer som varit. Vi hade till och med tårtkalas! Ja, det var några år sedan, innan vi blev hårdare med socker. Men det var för ett gott syfte. Vi firade vår avdelnings tillblivelse. Vi la upp förväntan redan i maj/juni för vad som komma skall... 

I maj förra året bjöd vi in familjer vars barn skulle börja i augusti. Lite i samma syfte som ovan. Vi byggde upp en förväntan och längtan. Vi fick ses för att kort gå igenom hur introduktionen skulle gå till. Jag tror att det skapade ett lugn hos vårdnadshavarna. När de sedan fick inskolningsbrevet var det lättare att förstå hur det skulle bli. En fördel var att redan innan introduktionen bygga upp en trygghet gentemot vårdnadshavarna, som de kunde överföra på barnen. 

Den här våren har sett annorlunda ut. Men då får vi också en möjlighet att hitta nya vägar. Vi spelade in en video där vi berättar om vår avdelning, och går runt och visar miljöerna. Denna video la vi ut på vår Instagram, och när vi skickade ut inskolningsbrevet fick de också en extra liten inbjudan till vårt instagramkonto. 

På vår förskola har vi ”föräldraaktiv” inskolning under minst tre heldagar. Men vi försöker att inte kalla det ”tredagars inskolning” då det kan ge en felaktig bild över hur många dagar det kan ta. Min erfarenhet är att detta är individuellt. Vissa barn är redo att säga hej då till föräldern den fjärde dagen, och vissa behöver vänta ytterligare några dagar. 

Vi fördelar oss ute och inne, med de ”gamla” barnen ute, förutom några faddrar som får vara inne med de nya barnen. En pedagog är under den första dagen fast vid ”pappersarbetet” tillsammans med vårdnadshavarna och de andra fördelar sig i lokalerna där vi dukat upp material. 

Ja, nu läste jag ju Lena Edlunds bok... Jag tänker att hon sätter konkreta ord på några viktiga aspekter. TRYGGHET. Ja, detta började vi diskutera under ett av mina instagraminlägg. Lena skriver; ”Den första undervisningen sker under introduktionen. Många arbetslag sätter trygghet som ett mål -ofta det enda målet -för introduktionen. Enligt Lpfö-18 är vårt 

uppdrag att grundlägga barnens barnens trygghet och självkänsla under hela förskoletiden. Det är få barn som är trygga efter en introduktionsperiod” (Edlund Lena, 

2020, De yngsta barnen och förskolan). 

Jag tänker att Edlund sätter ord på något oerhört viktigt. Vi kan omöjligt ha ”trygghet” som det enda målet. Går det ens att ha det som mål? Som Katinka skrev i diskussionen: ”Vi behöver bygga in trygghet i helheten och sluta plocka ut den som ett eget fenomen, som om trygghet kan ha en början och bli färdig” (@katinka_pedagogista). 

Så... Hur kan vi då tänka om introduktionsperioden? Vad har vi för syften? Vilka andra stycken i Lpfö-18 kan vi titta närmare på? Edlund plockar ut två (se bild). Det handlar om att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära. Vi ska ge varje barn förutsättningar att utveckla dessa förmågor, och vi startar redan vid introduktionen. En annan viktig del som Edlund lyfter från Lpfö-18, är att vi ska utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen. Jag tänker att vi tydligare kan ta sikte mot detta istället. Att bygga relationer med vårdnadshavarna har vi nog alltid sett som viktigt, men jag tror kanske inte vi alltid har satt upp läroplansmål inför introduktionen på detta sätt. Däremot har vi en planering gjord redan i maj. Vi tänker om miljöer och material, hur många ”gamla” barn vi har som kan vara faddrar osv. Men att tänka och reflektera, och bli tydligare kring syftet tänker jag kan bli en viktig bit att fortsätta utveckla. 

Jag hade tänkt formulera mig klokt. Men jag kan konstatera efter vår diskussion att det här med introduktion är oerhört komplext. Jag drog vissa paralleller till den utbildning jag läser, om praktisk kunskap. Är det något som behövs under introduktionen så är det just det! När jag läser gamla dokument och tankar var det just det relationella vi tänkte mycket om, och detta är fortfarande aktuellt. Vi tänker mycket om hur vi bemöter både vårdnadshavare och barn. Något som jag också tog till mig från Edlunds bok var tipset om att föra anteckningar om varje barn efter varje dag. En enkel grej, men vi har nog inte bestämt att vi gör så, såhär tydligt. Jag tänker att vi kan förbereda en vanlig ”trespaltare” och föra anteckningar. Det gör vi ju normalt sett kring det som sker. När vi då kan sammanföra våra anteckningar kan vi se vad som är intressant, vilka vårdnadshavare som vi behöver prata mer med, vilka barn som behöver mer tid osv. Vi har då möjlighet att göra tillägg vad gäller material och aktiviteter. 

Lycka till med alla introduktioner! Vi är väldigt duktiga på det här men alltid kan vi bli lite bättre!